nicetits

Liva ska också åka till London snart så vad passar inte bättre än att jag publicerar ett till utdrag från det jag skrev om London.


*
Staden som sett allt. Anonymiteten på gatan, på museet, i tunnelbanan. Hon gillar städer som sett allt. Det är tryggt.

Hon vill ha allt, alltid, hela tiden. Hon har storhetsvansinne och hybris. Varför nöja sig när man kan få allt? Hon är lycklig här och fullkomligt levande och pulserande och sprittig i kroppen. Myror och sockerdricka bubblar upp genom fötterna och benen. Detta är det!

*

Människorna går med sina paraplyer uppfällda. Röda, svarta, rutiga. De bär dem som lansar framför sig i blåst och i regn. De mumlar ”sorry” när de råkar knuffa till en. Gatlyktorna lyser upp torgen och parkerna som snart stängs och toaletternas handfat har två kranar. Så fruktansvärt opraktiskt! Iskallt i ena kranen och kokhett i den andra. Skulle skriva typiskt engelsmän.

*

Kan inte andas här. Det luktar fattigdom och barnarbete och svett och utnyttjande. Folk är som djur, river i bytet (Ett par ankelboots i storlek 39, fejkmocka, kamelbruna) och trängseln är handgriplig. Men det är billigt och hon köper strumpbyxor av den trötta expediten med en liten klump i magen.

Springer ut på gatan för luft, luften från avgaserna, ner i lungorna! Bygg ett bo!
*