nicetits

Hans pappa dog och lämnade honom en liten gård i New England/ Alla svarta långa begravningsbilar lämnade platsen/ Och pojken stod där ensam/ Tittandes på den skinande röda traktorn/ Han och hans pappa brukade sitta inuti/ Och köra runt de blå fälten och olja natten/ Men det var som om någon brett smör på alla stjärnornas blanka kanter/ För när han tittade upp så började de glida/ Han la huvudet i vecket av sin arm/ Och han började driva, driva mot buken av ett skepp/ Lät skeppet glida öppet och han tog sig in i det/ Och han såg sin pappa bakom kontrollpanelen strömmande ljuskäglor/ Han såg sin pappa bakom kontrollpanelen/

Men han var väldigt annorlunda i natt/ För han var inte mänsklig, han var inte människa.

Och den lilla pojken ansikte lyste upp med en så naken födelse/ Att solen brände runtom hans ögonlock och hans ögon var som två solar/ Vita ögonkanter, vita ädelstenar och han ser allting lite för kristallklart/ Och han tittade omkring sig och det var inget svart skepp synligt/ Inga svarta begravningsbilar, ingenting förutom honom korpen/ Och han föll till sina knän och tittade upp och skrek ut/ Neej, Pappa, lämna mig inte här ensam/ Ta mig upp, pappa, till buken av ditt skepp/ Låt skeppet glida upp och låt mig ta mig in i det/ Där du inte är mänsklig, du inte är mänsklig. 

Men ingen hörde pojkens alarmerande skrik/ Ingen där förutom fåglarna runt gården i New England/ Och de samlades i alla riktningar, som rosblad föll de spridda/ Och de var som grässtrån som samlades till ett huvud av en shaman bukett/ Borrade i hans näsa och alla de andra flög iväg/ Och han såg trafikljusen göra tecken åt honom med Blakes händer/ Gripandes efter hans kinder, gröpande ur hans nacke/ Alla hans kroppsdelar, allting var vridet och han sa:/ Jag kommer inte ge upp, inte ge upp, låt mig inte ge upp/ Jag ger inte upp, kom hit, låt mig lyftas upp fort/ Ta mig upp snabbt, ta mig upp, upp till buken av ett skepp/ Och låt skeppet glida öppet och jag kan gå inuti där jag inte är mänsklig.

Jag är heliumflouroserande korp och den här filmen är min/ Så han skrek ut när han drog isär himlen/ Tryckte ut allting som ett latexhölje av tecknade serier, är jag alldeles ensam i den här generation?/ Vi kommer drömma om animation natt och dag/ Och kommer inte släppas upp, kommer inte släppas upp och jag ser dem komma in/ Jag kunde inte höra dem förut, men jag hör dem nu/ Det är ett radarstetoskop helt i silver och platinumljus/ Rör sig in som svarta skepp, de rör sig in, klungor av dem/ Och han sträckte upp sina händer och han sa: Det är jag, det är jag/ Jag ger dig mina ögon, ta mig upp, åh nu snälla/ Jag är heliumflouroserande korp väntandes på dig/ Släpp mig inte här, sonen, tecknet, korset/ Som formen av en misshandlade kvinna, den sanna formen av misshandlade kvinnor/ Modern står i dörren, släpper iväg sina söner/ Inte längre presidenter, istället profeter.

De drömmer alla att de ska uthärda profeten/ Han kommer springa genom fälten drömmandes i animation/ Allt samlat kommer klyva hans skalle/ Det kommer komma ut som skinande svart bukett/ Som en knytnäve kommer den skjuta upp dem/ Som ljus, som Mohammed boxaren/ Ta dem upp upp upp upp/ Åh låt oss gå upp, upp, ta mig upp, jag upp nu/ Jag tar mig upp, jag tar mig upp/ Ta mig upp, jag tar mig upp, jag tar mig upp dit/ Upp dit, upp dit, upp dit, upp dit, upp, upp, upp, upp/ Upp, upp till buken av ett skepp/ Låt skeppet glida öppet och vi ska ta oss in i det/ Där vi inte är mänskliga, inte är människor.

Sedan fanns det sand, det fanns plattor/ Solen hade smält sanden och den koagulerade/ Som en flod av glas/ När den stelnade tittade han på ytan/ Han såg sitt ansikte/ Men där det varit två ögon fanns bara två vita stenar, två vita stenar/ Där det varit ögon var det bara två vita stenar/ Och han tittade upp och strålar skjöt i kaskader/ Och han såg korpen komma in/ Och han kravlade på rygg och han höjdes upp/ Upp upp upp upp/

Sha da do wopp, da shaman do way, sha da do wop, da shaman do way

Vi är fågelland.

Några favoritmeningar som kommer övertyga er om att läsa:

Vanya om sin karriär: Jag har jobbat städare, matfotograf,

fönsterputsare, motorcykeltrimmare, tidningstryckare, tidningsbärare,

tidningssäljare, tidningsläsare, frisör (kort tid

i Bukarest), stylist för olika världsstjärnor, konsertansvarig

för Elton John, rörmokare, planschklistrare, baskersyare,

skedböjare, godisäggtestare, kakelläggare, sotare, räkskalare,

termossvetsare, tandläkarassistent plus några dagar som

supermodell.

Vanya klappar sig på kaggen, spänner ut den tills hängselknapparna

skjuts iväg med kulstudsarljud (pjong pjong

pjong (träffar en av bovarna i ögat (bov 1: I told you to

watch out for his belly trick (bov 2: [svordomar] (bov 3: let’s

run!))))).

Vanya om svenska kvinnor: Akta er noga!

Vanya om sin ålder: Jag har 40 år (till oss). Jag har lite mindre

än 30 (till snygga småbarnsmammor).

- Tuva

att bygga en bro av sugrör kan tyckas idiotiskt.

speciellt när det är världens högsta bro och marken från brofästet ser ut som en paletts ihopsmetade färger - ett diffust legoland

bron har inga räcken är bara som en välvd regnbåge över jordklotet

jag ser alltså rymden omkring mig stjärnor planeter och jordklotet under mig

liggkryper på bågens mitt framåt ett sakta kryp i taget

hur har jag hamnat på den här bron varför är jag här jag vet inte men jag måste komma ner i säkerhet på jorden

kryper framåt ett kryp två kryp sugrörsbron svajar sugrören viker sig under min tyngd

även fast jag försöker vara så lätt som möjligt så lätt som ett sugrör

bron bågnar jag är lätt som en fjäder

ut i rymden en kaskad av sugrör i ett stillastående ögonblick

kroppen i luften sedan

ned ned ned ned suget i magen nerverna det hisnande fallet

mitt sömniga hjärta stannar

i en säng i ett rum

DEN HÄR DIKTEN ÄR SÅ JÄVLA BRA
ta tid och läs.

krossa bokstävlarna mellan tänderna gäspa vokaler,
elden brinner i helvete kräkas och spotta nu eller aldrig jag
och svindel du eller aldrig svindel nu eller aldrig.

vi börjar om

krossa bokstävlarna makadam och tänderna gäspar
vokaler, svetten rinner i helvete jag dör i mina vindlingar
kräkas nu eller aldrig svindel jag och du. jag och han hon det.
vi börjar om. jag och han hon det. vi börjar om. jag och han
hon det. vi börjar om. jag och han hon det.

skrik och rop:
det går fort vilken rasande fart i luft och helvete i mina vind-
lingar som vansinnet i luften svindel. skrik och rop: han fal-
ler han har fallit. det var bra det gick fort vilken rasande fart
i luft och helvete i mina vindlingar kräkas nu eller aldrig
svindel jag och du. jag och han hon det. vi börjar om. jag
och han hon det. vi börjar om. jag och han hon det. vi bör-
jar om. jag och han hon det

vi börjar om

krossa bokstävlarna mellan tänderna gäspa vokaler, el-
den brinner i helvete kräkas och spotta nu eller aldrig jag och
svindel du eller aldrig svindel nu eller aldrig.

(Gunnar Ekelöf, denatunerad prosa)

- TUVA